Ordningen återställd

Efter mycket kämpande och mycken frustration är nu ordningen återställd på vår vind. Nästan ett år har det tagit. Den 17 oktober 2012 hade vi den mycket onödiga översvämningen orsakad av en duschande på Vinden som gjorde att vårt nästan nyrenoverade rum skulle bli tvunget att göras om, i alla fall golven. Det rann så mycket vatten att det kom ända ner i köket på köksbänken och även vårt kontor, som ligger under vindens badrum blev vattenskadat.

Jag ska inte gå in på detaljerna till varför det har tagit så lång tid för orsakerna är många och vår vistelse i Sverige förra vintern är naturligtvis en orsak, Den 30 september kom äntligen hantverkarna och påbörjade sitt arbete. Fyra dagar tog det för dem att byta ut hela parketten och golvet i badrummet, för det var inte bara i badrummet som golvet blev skadat även parketten ute i rummet blev vattenskadad.

Vi fick också nya tapeter och nymålat tak på kontoret. Eftersom de killarna inte var rörmokare kunde de inte montera bort eller återställa duschkarbinen, toaletten och handfatet, utan det fick vi anlita vår vanliga röris till. Och i går morse hade de äntligen tid att komma och montera tillbaka grejerna. Nu har jag städat och ställt tillbaka möblerna, nu känns det bra igen.         .

  

När vi nu ändå var tvungna att tömma vinden på alla saker så passade vi på att byta ut de två omaka enkelsängar som vi har haft till två kombinationssängar som kan vara antingen enkelsäng eller dubbelsäng och fick på så sätt ytterligare 2 sängplatser. Det kan behövas ibland när släkt och vänner kommer på besök. 

Nu är Vinden åter redo för nya gäster och vi håller alla fingrar och tårna också att vi inte ska behöva uppleva detta igen.

Vendange

Efter många om och men är det äntligen vinskörd även i Haut-Poitou som är det vindistrikt som ligger här hos oss i Vienne. Det har varit en underligt år vädermässigt.Först var det en väldigt kall och regnig vår, följt av en varm och torr sommar men med ett par åskoväder med hagel som ställde till det i vissa delar av Frankrike. Sedan har det varit ovanligt regnigt i september som är den månad när det behövs sol för mognaden av druvorna.

Vi blev i år inbjudna att delta i skörden på Ampelidea en vingård ca 20 minuters bilfärd från oss.

Vi gav oss iväg för att börja vid 9-tiden på Manoir de Lavauguyot som är deras huvudkontor och försäljningsställe men det finns även ett antal vinplotter runt omkring. Först samlades vi ihop och fick en kopp kaffe att styrka oss med. Sedan delades sekatörer och hinkar ut.

Som vanligt här i Frankrike var det välorganiserat kaos men det löser sig alltid och var och en fick en rad att plocka från.

Tyvärr har vädret gjort att det blir ett dåligt utfall av i alla fall chardonnay som var den druva som vi plockade idag. Av det som fanns på vinstockarna fick vi lämna eller kasta på marken säkert två tredjedelar eftersom druvorna var förstörda av mögel eller helt enkelt inte mogna. Så det tog sin lilla tid att plocka för vi fick klippa bort angripna delar på klasarna. Väldigt tråkigt.

Men vädret var toppen och utsikten också.

Efter fyra timmars plockning känns det i ben och rygg. Då  var det gott med en liten aperitif bestående av Armance B deras bubbel och kaninpaté och spansk skinka.

Men det var bara början, sedan blev det en 3 rätters lunch med vin.

Det var trevlig och rikligt. De med mer vana än vi skulle efter lunchen fortsätta att plocka vin. Men vi kände att vi hade lite annat att göra också idag så det fick räcka för i år.

Är ni intresserade av vinerna från Ampelidae så finns deras sauvignon-blanc Marigny-Neuf i beställningssortimentet på Systembolaget. Men de har även gjort ett specialvin speciellt för den svenska marknaden som heter Brochet Facile som också finns på Systembolaget

Frédéric Brochet är namnet på ägaren till vingården och efternamnet betyder gädda.

Maraton, vin och shopping

I helgen som var besökte vi Bordeaux. Anledningen var att det var Marathon du Medoc för 29:e gången. Ja alltså anledningen till besöket var inte att det var 29:e gången utan att det var maraton. Vi har tänkt att åka i flera år nu, ända sedan vi upptäckte att det verkade vara ett kul arrangemang men av olika anledningar har det inte blivit av.

Vi kom ner till Bordeaux redan vid lunchtid på fredagen och vädret hade efter en regnig morgon lättat upp och var riktigt skönt. Vi hade bespetsat oss på att äta lunch på Grand Hotell. Vi gjorde det första gången med goda vänner förra året och vi blev inte besvikna i år heller.

Peter valde en 350 grams entrecote.

Själv valde jag tonfisk à la Méditerranée. med grönsaker, väldigt gott.

Efter lunchen lyckades jag med det jag misslyckades med i Paris, att shoppa!! Vilket kanske inte är så konstigt när det som anses vara Europas längsta shoppinggata Rue Chatherine finns här.

Det blev ett par snygga svart långbyxor och 5! st toppar till. På drygt en kvart. Men så hittade jag min favorit butik Promod också.

Sen checkade vi in på vårt hotell som ligger nära ett inomhuscenter som heter Mériadeck. Centralt och bra med gångavstånd till allt.

På kvällen gick vi till en vinbar Au quatre coin du vin.

Trevligt och praktiskt. Man fick ett kort som man fyllde på med önskad summa, i vårt fall 10 € och sedan kunde vi fylla på våra glas från olika viner. Det gick att välja på 3, 6 eller 12 cl. 10 € var för lite kan jag meddela när mannen väljer det dyraste vinet på första glaset. Men det gick ju att fylla på kortet som tur var.

Så på lördagen var det dags för maraton. Det längsta maraton i världen är deras slogan. Start och mål var i Pauillac så det var dit vi tog oss. Naturligtvis var det massor av folk och vi hade tagit med oss våra cyklar så vi skulle kunna ta oss fram enkelt. Vi fick parkera 6 km från Pauillac.

Det roliga med detta maraton är alla roliga utstyrslar som de deltagande löparna har. Det är mer eller mindre fantasifullt, tyvärr lyckades vi väl inte fånga de riktigt roliga.

Det var också mycket runt om kring som dessa säckpipeblåsare som stod utanför ett av vinslotten. Det är mycket kringarrangemang och vissa av slotten de springer förbi har också provsmakning av vin och andra delikatesser. Dig som blir sugen så kommer nästa års lopp att gå av stapeln den 13 september 2014. Här är länken till deras hemsida Marathon du Medoc

Efter att ha titta på när de första gick i mål kände vi oss lite frusna så vi kände att vi ville göra något annat. Vi åkte tillbaka mot Bordeaux och då hittade vi Winery

Ett fantastiskt ställe, där har de "allt". Det gick att hitta viner från hela Frankrike och hela världen.

Dessutom var det även här samma system som på vinbaren. Vi fick ett kort och kunde med hjälp av det fylla på våra glas. Sedan betalade vi när vi var klara. Eftersom en av oss var chaufför så blev det inte jättemycket provat, vi delade på ett glas och provade 2 vita, 2 röda och ett sött.

På kvällen blev det mexikanskt. Oj, oj, oj vad vi åt. För 28 € per person inklusive fördrink och en halvflaska vin, blev vi mer än mätta.

Detta är förrätterna med drinkarna.

Huvudrätterna.

Våra efterrätter.

Det var populärt att dela på en karaff med sangria, den serverades med långa sugrör.

Trötta och väldigt mätta vandrade vi mot hotellet i ett Bordeaux som var på riktigt gott lördagskvällshumör. Trevligt.

Så var det söndag och dags att återvända hemåt. Men vi tog en avstickare till Blaye och Talmont sur Gironde på vägen.

Talmont sur Gironde är en liten by strax söder om Royan. Den är en av Frankrikes vackraste byar och har 79 invånare. Men besöks varje år av 1/2 miljon besökare. Det är vackert, turistiskt men ändå värt ett besök tycker vi. Så var vår helg, härlig tycker vi. 

Paris på en dag

Nej, det kan vi inte skryta med att vi hann med hela Paris i går, men vi hade en härlig dag.

Efter en fantastisk helg i Sverige där vi fick träffa familjen igen, vara på ett underbart bröllop och leka med mina barnbarn på måndagen, flög vi tillbaka till Frankrike på måndagskvällen.

Eftersom vi landade så sent så hade tågen till Poitiers slutat att gå så vi hade bokat hotell nära Montparnasse. Efter en god natts sömn checkade vi ut och gick för att äta frukost på en bar i närheten.

Fransk frukost är något torftig i min smak men någon gång då och då är det ok.

Efter denna kulinarisk måltid gick vi upp till stationen Montparnasse för att ställa in våra resväskor i ett bagageförvaringsskåp. Det är värsta checken för att komma in med scanning av väskorna och du får gå igenom en detektor precis som på flygplatser.

Skåpen finns i 3 storlekar, vi valde ett stort. 9€50 för 24 timmar.

Sen tog vi Metron till Daumesnil. 

Vi försöker alltid att hitta nya områden att besöka när vi är i Paris. Vi har ju förmånen att bo ganska nära och försöker att besöka den franska huvudstaden ett par gånger per år. Ganska nära metrostationen Daumesnil ligger ett marknadskvarter  som kallas för Marché d'Aligre  fjärran från alla turister. Där är den genuina Parisatmosfären bevarad och det var vårt mål. 

Efter att ha insupit atmosfären av alla de fantastiska fina varorna och folklivet gick vi mot Bastillen. Vi fönstershoppade mest, några småsaker hittade vi dock på en butik som heter Hema. 

Nu började det vi dock bli lite sugna på lunch, det frestar på att se all god mat. Peter hade sett ut några spännande restauranger längst en gata nära Montmartre, Rue des Martyrs. Nu blev det ingen av dessa i alla fall för klockan hade blivit mycket och uteplats ville vi ju ha denna fina septemberdag.

Det blev en liten bistro med korsikanska specialiteter. Gott men mäktigt. Därefter skulle vi gå upp till Montmartre, vi har varit där förut men nu var det ett tag sedan. Ett tips, ät inte korsikanska charkuterier innan ni går uppför alla trappor till Montmartre. Jag blev alldeles slut och fick hjärtklappning. Hade nog behövt en siesta efter maten först.

Mycket turister var det där, vi gick bara runt en sväng innan vi tog oss ner igen.

Varför någon åker till Paris för att köpa denna skylt förstår vi inte. Och var ligger Upssala??

På nervägen stannade vi för att låta hjärtat sakta in och drack en kopp kaffe och en massa vatten.

Men jag hade ju tänkt att shoppa lite nu när jag var i shoppingparadiset. Klockan hade hunnit bli över 15. Det är konstigt när jag äntligen hade chansen så stod det still, vart skulle jag gå? Jag är nog ingen riktig shoppare när allt kommer till kritan.

Vi åkte ner till Les Halles. Där finns ju en stor galleria hade jag för mig. Jodå det finns men just nu håller man på att renovera och det var en stor byggarbetsplats. Jag placerade Peter på en bar med en bok och en öl. Men efter någon timme kom jag tillbaka, varm och svettig och utan påsar.

Då smakade en kall öl väldigt gott. Vår dag i Paris närmade sig sitt slut. Vi sparade de sista metro-biljetterna till nästa gång och tog apostlahästarna över Pont Neuf ner till Gare Montparnasse igen.

Dags att hämta ut våra väskor och handla något svalkande att ta med på tåget.

Det var en lugn och skön tågresa hem med en fin solnedgång utanför fönstret. Strax före 22 hämtade vi bilen i garaget och körde hemåt. Det var en ljum och fin kväll, temperaturen när vi kom hem var fortfarande +23.

Några dagar vid havet

Vi precis som alla andra vill ha semester när det är sommar. Även om vi har det väldigt fint där vi bor så blir det inte som att vara ledig när vi är hemma, det finns alltid något att göra och vi kan inte riktigt vara privata när vi har gäster. Men det är inte lätt att i sista minuten hitta någonstans att bo om man som vi bestämde oss i onsdags att vi ville åka till havet.

Med lite tur och stor skicklighet lyckades Peter i alla fall att hitta ett rum till oss på Ile d'Oleron.

Det är en ö som ligger mellan La Rochelle och Bordeaux.

Rummet var inte stort men hade en underbar utsikt.

Att i mitten av augusti ge sig ut till kusterna i Frankrike är lite av ett vågspel, "alla" andra är där också känns det som. Men eftersom vi åkte ut en söndag eftermiddag så mötte vi alla som var på väg därifrån och trafiken till ön var närmast obefintlig. Och likadant när vi åkte hem onsdag mitt på dagen, då mötte vi all trafik och var glada att det rullade utan problem i vår riktining.

Vi bodde i Boyardville. En liten by som lever av fiske och turism. På dagarna är det många turister som kommer från andra byar på ön för att ta någon av alla de båtar som går runt Fort Boyard, till Ile d'Aix eller till La Rochelle. Vi gjorde inget av detta denna gång. Som vanligt hade vi med oss våra cyklar och första dagen gav vi oss iväg på en heldagstur på cykel. Utrustade med en bra cykelkarta vilket är nödvändigt.

Vi korsade ön till andra sidan och fiskebyn La Cotinière. 

Det finns omkring ett hundratal fiskefartyg i La Cotinière och en saluhall som säljer allt man kan tänka sig när det gäller fisk och skaldjur.

Efter en god lunch cyklade vi vidare längst kusten denna gång upp till stranden i Les Sables Vignier. Det var mycket folk, MYCKET folk, höga vågor och lite strand eftersom det nästan var högvatten. Det var nästan som att vara en sardin i en sardinburk. Vi stannade inte så länge på stranden utan cyklade till en bar, drack var sin öl och tog oss tillbaka till Boyardville.

Vi är fortfarande väldigt fascinerade över ebb och flod. Och hur människorna här anpassar sitt liv efter tidvattnet. Och hur båtar ibland ligger på botten och ibland guppar på vågorna.

Dag 2 lät vi cyklarna stå på förmiddagen och gick en promenad på stranden. Det var ebb igen men ändå fullt med folk i rörelse på stranden denna gång för att plocka upp musslor och ostron.

Men det är inte alltid så fint underlag på sjöbotten fick vi lära oss.

Men lerinpackning kan man ju få på spa så det var säkert nyttigt.

Vi gick vidare men nu uppe på sanden, det var en svag bris och solen kändes "lagom" varm. Ute i vattnet låg Fort Boyard och vakade över oss.

Efter att ha gått en bit, hittade vi en gammal stock som var perfekt att luta sig mot och där satt vi någon timme och läste innan det var dags att gå tillbaka till Cafe de la Plage där vi ätit lunch tidigare i år och gillade.

Lite av stjärnglansen försvann denna gången. Vi bad om vatten två gången men fick det aldrig och serveringen tog för lång tid även för en fransk restaurang. Dessutom bad vi om kaffe till desserten och blev lovade det, men som vanligt så blev det utan. Så när kyparen efter att vi ätit desserten frågade om vi ville ha kaffe så bad vi om notan istället. Men maten var god även denna gång.

Innan vi avslutade dagen tog vi en cykeltur till huvudorten Saint-Pierre d'Oleron och gick lite i affärer.

Onsdag morgon packade vi ihop igen. Frukost åt vi på stranden nära bron i Saint-Trojan-les-Bains.

Riktigt sköna dagar blev det. Sen var det dags att återvända till hemmet men vi får nog möjlighet att snart ta en ny tur någonstans.

Tappad gnista

Nej så illa är det inte, tvärt om, men inspirationen till att skriva på bloggen har saknats ett tag. Som ni säkert har märkt. Det har varit intensiva veckor under juli och augusti men nu börjar det att lugna ner sig, trots att det ännu är ett par veckor kvar på högsäsongen och förhoppningsvis lång tid kvar på sommaren.

Sommaren som äntligen kom i början av juli efter den längsta, segaste och regnigaste vår vi har upplevt här. Men sedan har vi med ett par undantag haft fint och lagom varmt väder. Grodan på bilden höll mig sällskap när jag fixade i rabatten en dag, kan detta vara en av våra klockgrodor?

Barnbarnen kom på besök en vecka i juli och jag fick vara närvarande Farmor en stund igen.

De hade bråttom ner i poolen, så bråttom att de knappt hann få av sig kläderna. Vi hade en härlig vecka med lek, bad, akvariebesök, gemenskap och "rå om".

Våra grillkvällar har varit välbesökta och vi har väldigt trevligt med alla våra gäster.

Ibland men inte så ofta har det varit så här lugnt i poolen.

Vi har hunnit med att göra lite utflykter i omgivningarna och ut till kusten. Årets? hittills godaste måltid åt vi på Ile d'Oleron på en strandrestaurang. Troligtvis gjorde omgivningen sitt till med det var den godaste grillade havsabborre med bakad potatis vi smakat.

Ostronen till förrätt var inte så dumma de heller.

I vårt grönsaksland växer det nu så det knakar, tomater, pumpor, squash, gröna bönor, potatis och rödbetor pockar på uppmärksamhet. Och framförallt squashen måste vi hålla koll på varje dag så den inte växer sig för stor.

Dagarna rinner iväg, vi har alltid något att göra. Idag är gör Peter något vi borde ha gjort för länge sedan men det är ju aldrig försent.

En ny härlig vecka har börjat hoppas ni alla kan njuta av den.