Dagens fynd

En vanlig söndag på La Pomme d'Or

Idag ringde alarmet kl 8,00. Vi gick upp. Jag duschade och klädde på mig. Peter åkte till Bonneuil Matours för att köpa bröd. Sedan började vi göra frukost.

Klockan 9,00 nästan på slaget kom våra 8 gäster för att äta frukost. Vi hade två damer på Vinden som var på en läkarkonferens i Poitier, 2 par i Gästhuset som varit på bröllopsfest på Salle de Fète och ett par i Stallet som skulle på Futuroscopet.

När de ätit sin frukost och åkt, var det vår tur att få frukost Sedan gick vi och bäddade om alla sängarna och satte igång en maskin tvätt.

Därefter åkte vi till Chasseneuil där det var brocante, detta stora franska söndagsnöje som också vi har lärt oss att gilla.

Idag gjorde vi flera fynd. 12 st tallrikar med jaktmönster för 5 euro, 6 st kopparpannor för 23 euro, en kakburk (alltid bra att ha) för 1 euro, en bok "Plaisirs de table en France" för 4 euro, en stor keramikskål för 12 euro och 2 stycken små damejeanner för 1,50 euro styck.
Nöjda med våra fynd tog vi varsin kopp kaffe och Peters favorit en croissant en amande. Vi njöt i solen en stund.

Väl hemma igen tog sig Peter an taket ovanför vår hall där det behövdes läggas lite nya takpannor. Jag tog en stunds paus i hängmattan med min ljudbok innan det var dags att börja stryka och mangla lakan och handdukar, igen.

Nu har vi precis ätit middag. Jag har lite strykning kvar att göra. Peter har gjort en efterrätt med stekta bananer och glass.

Och vi tittar på ett av våra favoritprogram på tv Louis la Brocante. En antikhandlare som i varje avsnitt hjälper olika människor med sina problem. Samtidigt som han köper och säljer antikviteter.

Och vi lär oss lite mer franska för varje gång. Nu är söndagen snart till ända liksom augusti månad. Ännu en dag i vårt Paradis.

Cykelutflykt i Dordogne

Vi har tagit oss ner till departementet Dordogne i regionen Aquitaine ca 25 mil söderut från La Pomme d'Or. Vi har tagit några dagars semester i samband med Peters födelsedag. Igår eftermiddag tog vi in på camping La Bouysse strax söder om Sarlat precis bredvid floden som departementet är döpt efter.

Vi har fått en bra plats för vårt nya tält.

Morgonens frukost gick i traditionell stil med kaffe och baguette tyvärr var både croissenter och pain och chocolat slut på affären till Peters stora förtvivlan.

Efter alla morgonbestyr gav vi oss iväg på en liten cykeltur. Det är inte så lätt att cykla här, det är mycket uppför och nedför, Det gäller att ha starka benmuskler och bra flås, vilket jag inte har något av. Dessutom finns det inga cykelvägar. Men vi letade oss fram på de lite mindre vägarna som inte är så trafikerade. Vädret är bra för att cykla i, inte för varmt men ändå soligt.

Efter någon timmes cykeltur var det dags för en vätskepaus. Vi stannade till vid en camping bland majsfälten och drack varsin svalkande panaché. Sedan orkade vi fortsätta vår färd. Vi följde

floden en bit men sedan ville vi se byn Domme en gammal by som ligger högt över floden med gamla anor och spår efter bl a tempelriddarna. Och det var uppför, mycket uppför. Jag gav upp att cykla ganska snart, det blev att leda cyklarna upp till byn. Men det var det värt utsikten var fantastiskt och byn väldigt sevärd.

Vi skall återvända i kväll för att äta middag och det kommer även att vara kvällsmarknad där.

I skuggan under en korkek...........

Nej inte en korkek men i alla fall en ek, en väldigt gammal ek. Där hade vi picnic i söndags när vi var på cykeltur i departementet bredvid vårt; Indre i regionen Centre. Vi startade i staden Le Blanc och cyklade sedan ca 40 km. Först förbi den lilla byn Ruffec och till Ciron hela tiden på den gamla nedlagda järnvägen som gjorts om till en lummig och sval cykel/gångväg. Efter Ciron vände vi tillbaka mot Le Blanc men nu var det vanliga vägar som gällde, men en söndag i augusti under lunch-tid är det knappt några bilar ute alls så vi hade vägen nästan för oss själva.

Sedan hittade vi en ko-hage med en fantastisk gammal ek, väldigt nära floden La Creuse där vi tog en välbehövlig paus och kände oss lite grann som Ferdinand.

Väl tillbaka i Le Blanc igen unnade vi oss varsin dryck på baren vid torget. En Grimbergen till Peter och en panaché för mig. En blandning mellan öl och läsk väldigt uppfriskande när man är törstig.

Sedan hängde vi upp cyklarna på bilen igen och tog en tur för att titta på national-parken La Brenne med massor av små sjöar.

Nöjda och trötta var vi tillbaka på La Pomme igen till kvällen efter en väldigt skön och avkopplande dag.

Contrôle technique

Vår nuvarande bil, en Renault Megane Scenic köpte vi i juli 2008. Och som reglerna föreskriver här i Frankrike så var vår bil nybesiktigad vid köpet och vi hade en lite fin lapp i vår vindruta som talade om att bilen skulle besiktigas igen i juli 2010. Två år är en lång tid. Vi var väl medvetna om att bilen skulle besiktigas då men som de naiva invandrare vi är så trodde vi att det skulle komma en kallelse eller i alla fall ett påminnelse brev från berörd myndighet. Så vi tog det med ro hela juli månad. Tills i tisdags när vi kom på att det var den 3 augusti och vi körde omkring i en obesiktigad bil. Hjälp, vad skulle vi göra nu? Vi gick in och googlade för vi visste inte ifall vi måste åka till någon speciell besiktningsverkstad eller om vi kunde välja själva. Vi kom fram till att vi kunde välja själva och fick fram en lista på alla ställen här i Vienne där de tillhandahöll den tjänsten. Vilken tur det fanns en i Bonneuil Matours, hoppas att de inte har semesterstängt sa vi till varandra.

Vi åkte dit och hade tur, de hade öppet denna veckan också. Sedan skulle det vara semesterstängt från den 9 till den 28 augusti. Det är ett litet ställe och det var bara en man som jobbade. Han höll på att besiktiga en bil men kom ut och frågade vad vi önskade. På vår stappliga franska förklarade vi att vi hade missat att beställa tid för besiktning och fanns det möjligen tid denna veckan? Han utstötte de för fransmän så typiska lätena, ryckte på axlarna och himlade med ögonen. Sedan tittade han i sin dator och sa jo visst på fredag kl 14,40 fanns det en tid. Vi var så tacksamma.

I går vid halv 3 tiden åkte vi ner till Bonneuil Matours. Vi fick vänta en kort stund medan Monsieur gjorde klart bilen innan vår. Vi fick sitta och vänta på kontoret där det fanns tidskrifter att roa sig med under tiden. Hur skulle det gå för vår bil? Lite nervösa var vi allt. Det bullrade och skramlade lite när han testade våra bromsar och gjorde han det inte väldigt noggrant?? Nåväl efter ca en halv timme eller så var vår bil genomgången och klar. Nu väntade domen.

Pas de problèm, vår pärla klarade sig men ett par små anmärkningar som skall åtgärdas men vi behöver inte göra en ombesiktning, d v s som våra 1:or i Sverige.

Två av anmärkningarna var lite klantigt av oss för vi använder vår bil som ett transportfordon och därför har vi tagit ur ett av baksätena ur bilen. Så det saknades och i och med det även säkerhetsbältet till det. Men det var ingen fara försäkrade oss Monsieur han var bara tvungen att ta upp det på protokollet. Sedan var vårt lyse lite lågt och skyltbelysningen bak hade en trasig lampa. C'est tout. Vi kunde åka därifrån glada och lättade, 68 euro fattigare och med en ny lapp i vindrutan som förkunnar att vår bil skall besiktigas igen i augusti 2012.

Eftermiddags syssla

En varm eftermiddag i början av augusti är det skönt att sitta i skuggan och ta det lugnt en stund. Idag passade jag på att knäcka lite valnötter medan jag lyssnade på Sommar i P1 på web-radion. Det blev en stunds avkoppling och nedvarvning innan det var dags att på allvar ta tag i middagsbestyren.

La Belle au Bois dormant

Vid kanten av den mörka och mystiska Chinon-skogen ligger det vita vackra Törnrosa slottet med utsikt över floden Indre. Enligt sägnen var det i detta slott som författaren Perrault blev inspirerad till att skriva sagan om Törnrosa, La Belle au Bois dormant.

Slottet byggdes huvudsakligen under 14- och 1500 talen på en ruin av ett träfort från 1000 som ska ha byggts av en hård viking vid namn Gelduin I.

På slottet idag kan man varje år se olika utställningar av dräkter från olika tidsepoker. Slottet är väldigt välbevarat och det finns mycket att upptäcka där. Dessutom finns naturligtvis ett torn med olika rum där man kan se scener ur sagan om Törnrosa. Allt från när hon är nyfödd och välsignas av de olika feerna tills hon väcks av Prins Charmig.

Det var fint och kul för oss med barnasinnet kvar.

Historiens vingslag med musketörer, kardinaler och gycklare

Det var nästan som att kliva in i 1600-talets Frankrike. Där var D'Artagnan, Athos, Porthos och Aramis utkämpandes svärdbattaljer när de blivit förolämpade av någon adelsman.

Det var en fantastisk stämning i Richelieu idag med skådespelare utklädda till musketörer, kardinaler, gycklare, adelsdamer i krinoliner, tiggare och annat. Hela staden var omgjord inför detta evenemang. Rätt var det var var det en svärd-duell, musikanter som spelade, en parad med trumslagare och flöjtspelare. Och mat, vi är ju i alla fall i Frankrike. Det fanns matställen överallt både av det finare och det enklare slaget. Vi valde att äta en lunchbuffé à la volonté. D v s man äter så mycket som man vill. Det var gott och mycket. Vi delade bord med en trevlig, äldre fransk gentleman och hans son. Han var mycket vänlig och berättade att han besökt Sverige för att följa i vikingarnas fotspår. Han var väldigt intresserad av vikingarna eftersom de hade varit i Loire på 1000-talet och bl a ska en viking ha byggt det ursprungliga slottet i Ussé. Ett slott som han varmt rekommenderade oss att besöka.

Så efter att han vandrat runt lite till i Richelieu och tittat på vad de hade att bjuda oss åkte vi vidare mot Ussé och Törnrosa-slottet.

Le château de Touffou

Äntligen har vi besökt slottet Touffou. Det ligger i Bonnes bara 5 kilometer från oss men trots det har det dröjt 4 år innan vi besökte det. Slottet ligger vackert med utsikt över floden Vienne.

Det var intressant, slottet är byggt från medeltiden och fram till renässansen. Man kan tydligt se de olika byggstilarna. En av de tidigare ägarna familjen Chasteigner var vän med kung Francois I och rummet som kungen sov i när han besökte slottet på 1500-talet finns fortfarande bevarat. Slottet är fortfarande privatägt p g a lyckliga omständigheter som guiden uttryckte det. Nuvarande ägaren är Madame Ogilvy änka efter David Ogilvy, kallad reklamens fader, som köpte slottet 1966.

Det är konstigt att vissa saker skall ta så lång tid. Men nu har vi besökt det och kan varmt rekommendera det till alla våra gäster det var ett trevligt besök och guidningen var på både engelska och franska av en trevlig amerikansk flicka.

Även trädgården var sevärd och välskött.

Middagsvecka

Förra veckan var en vecka i matens och dryckens tecken. En tidigare arbetskamrat Britt-Marie

och hennes pojkvän Purre var på besök. I Gästhuset bodde 2 par från Skåne Christer och Lisbeth samt Tommy och Birgitta. Vi hade flera middagsbeställningar och vi hade börjat förberedelserna när telefonen ringde. Det var Britt-Marie och hon informerade att deras tåg skulle komma till Poitiers runt 19.30 och att de önskade bli hämtade. Detta hade vi glömt bort.

Eva-Lotta fixade dukningen innan hon gav sig iväg. Peter blev ensam kvar i köket. Allt var under kontroll tills Eva-Lotta ringde och berättade att hon inte hittade Britt-Marie och Purre.

Hon var lite stressad och frågade efter deras telefonnummer. Tills slut fick hon kontakt och då var klockan mer än beräknat. Jag kunde konstatera att hon inte skulle vara tillbaka i tid till middagen. Nu blev jag också lite stressad. När man blir stressad då infinner sig också misstagen.

När jag skulle ta ut bröden med getosten ur ugnen hittade jag ingen plats att ställa den varma plåten på. Det började bli varmt om händerna och plåten gled ur händerna. Utan att tänka fångade jag upp plåten med den andra handen som inte var försedd med grytlappar. Det brände till och på något sätt lyckades jag få tillbaka plåten i ugnen innan en katastrof skulle ha inträffat.

Svettigt var det men till slut kom Eva-Lotta tillbaka och vi kunde alla sätta oss till bords. Vi blev 20 personer till bordet och vi hade en mycket trevlig kväll och vi tror att våra gäster tyckte det samma. Ett problem som vi har är att när allt det trevliga tar slut och gästerna drar sig tillbaka så har vi disken att tänka på, men det står vi ut med när vi har så trevliga gäster. Veckan fortsatte i samma spår middag alla kvällar utom tisdag då gästerna gjorde en utflykt till La Rochelle. De skånska paren åt frukost varje morgon så det blev en väldigt intensiv men mycket trevlig vecka.

Det var en förtrollande kväll

Gårdagens middag var helt underbar. När vi åt lunch i La Couarde i går frågade vi paret som ägde baren ifall de kunde rekommendera en bra restaurang till kvällen. Vi fick rådet att inte äta en skaldjursplatå på ön för de tyckte att de var för dyra och inte godkända.

Vi fick ett förslag på en liten restaurang i St Martin, huvudorten på Ile de Ré. Eftersom vi gillar St Martin så åkte vi dit efter att ha solat och badat lite på eftermiddagen. Det var ganska mycket folk ändå ute fast att högsäsongen tydligen inte börjar på riktigt förrän den 14 juli på ön. För säkerhets skull bokade vi bord innan vi tog en liten sväng i hamnen. Och det var nog tur för det blev nästan fullsatt på au bord'un zinc som var kvällens restaurang.

Första glaset vin blev vi bjudna på. Menyn var enkel; musslor, ostron, havskräftor, tonfisk, sardiner och lite andra fiskrätter. Allt enkelt tillagat utan tillbehör och fantastiskt gott. Vi valde 12 ostron (au naturelle) och en skål med moules mariniere. Det blev vår förrätt och sedan delade vi på en skiva tonfisk precis lagom stekt med en krämig sås. Fantastiskt. Sedan tog vi en liten riz au lait som nästan är ett mellanting av ris à la malta och créme brulee och var sin liten kopp kaffe. Enkelt, gott och väldigt trevlig personal. Så som vi vill att en restaurang skall vara.

Sedan tog vi en promenad i hamnen igen innan vi körde tillbaka till camping l'Ocean och vårt lilla tält.