Undrar vad fransmännen skulle tycka om de såg några blekfeta nakna ufos komma utspringande ur ett hus för att sedan sänka sina kroppar i ett isande vindpinat hav. De skulle nog bara skaka på huvudet och kanske le lite. Ett dopp i havet är kanske inte ett helt nödvändigt moment i bastubadandet, men det är i alla fall skönt att bara ställa sig en kort stund ute i den friska vinterkvällen innan man återvänder till värmen och en kall öl.
När man dagen efter sätter sig i en öppen båt för att ge sig ut på havet känner man sig helt euforisk men också lite reserverad och inte så kaxig. Helt klart kommer vi alltid att sakna Stockholms skärgård oavsett var i världen vi kommer att befinna oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Det är alltid trevligt med lite respons. Så skriv gärna några rader.