Livet i coronakrisen, hur är det? Vad gör vi? Hur tänker vi?
Idag är det dag 33 i karantän för oss. Det går bra men det är inte ett liv jag vill
ska fortsätta så här. Inte var det så här vi hade föreställt oss våren 2020.
Fredagen den 13 mars var en fin dag. Vi var i Granada, hade besökt Alhambra
dagen före. Den här fredagen åkte vi till en vandringsled i Sierra Nevada.
Det var fantastiskt härligt och vi njöt. När vi nästan var tillbaka vid bilen stannade
vi och drack var sin öl och åt en liten tapas.
Föga anade vi att vi drygt 2 dygn senare skulle vara tillbaka på La Pomme d'Or,
efter att nästan ha flytt hals över huvud från Spanien.
Men jag började känna ett litet obehag och läste på nyhetssajter och googlade.
Något var fel det kände jag.
På kvällen gick vi ut och en en god middag i Granada. Vi hade en väldigt trevlig kväll.
Dagen efter skulle vi lämna Granada och återvända till vårt hyrda hus i
Alhaurin el Grande. Men innan vi lämnade Granada tänkte vi handla ett lokalt vin
som hade druckit på en bar. Men affären där vi tänkte handla öppnade inte, så
även andra butiker och vi frågade i grannbutiken varför. De sa att det var på
gång med restriktioner i Spanien och att många butiker nog skulle hålla stängt.
När vi checkade ut från hotellet, frågade vi receptionisten om det fanns några
restriktioner men hon förnekade det.
På vägen tillbaka stannade vi i Nerja för att äta lunch. Och då började vi
alla förstå att det kanske var dags att packa ihop.
Även vänner vi hade kontakt med gav oss rådet att ge oss iväg.
Vi återvände till vårt hyrda hus och började att packa ihop. Och på söndags-
morgonen satt vi oss i bilen för en underlig hemfärd på nästan öde vägar.
Dagen efter kom beskedet att även Frankrike utlyste nödläge med
karantän från den mars. Och nu har det gått nästan 5 veckor.
Ja, jag vet vi tillhör de privilegierade. Stort hus, stor trädgård. Vi är friska och
vi har varandra. Men vi reagerar helt olika. Peter trivs, jobbar på med allehanda
projekt. Vi har en daglig rutin även om vi går upp sent, men vi går också
och lägger oss sent. Kvällarna avslutas alltid med några avsnitt av någon
serie på Netflix eller CMore.
Vissa dagar går det bra. Andra är jag nästan handlingsförlamad och orkar
inte ta tag i saker. Igår letade jag fram ett korsord jag köpt av äldsta
barnbarnet som sålde jultidningar förra året. Det kändes skönt att få
använda huvudet lite.
Vi har haft väldigt bra väder sedan vi kom tillbaka. Men i fredagskväll kom
det utlovade åskvädret. Det gick snabbt över men det var välbehövligt
med lite regn. Även idag har det kommit några skurar.
Men det är underligt hur vi fungerar. Nu när jag har all tid i världen, så
har jag svårt att komma igång med saker jag trodde att jag ville göra.
Det kanske krävs lite självrannsakan. 😁😁😁😁
Idag har jag ialla fall kokt lite saft av rabarber och svarta vinbär som vi
hade i frysen. Vår goda flädersaft är slut och det dröjer säkert en
månad tills det är dags att göra ny, så vi behövde en ny törstsläckare. Ja det
blev två sorters saft, inte en blandning.
Peter jobbar på med de nya fönsterluckorna han håller på att göra till
fönstret mot gatan. De gamla har ruttnat sönder och går inte att laga.
Vi får väl se hur det här året blir och när vi kan återgå till det "normala".
Eller kommer vi att göra det? Vad kommer det nya normala att vara?
Troligtvis inte som det var före Covid19.
