Idag började kyrkklockan i La Chapelle Moulière att slå. Ja den har slagit tidigare men inte för att markera tiden. Förrut har jag bara hört den slå vid begravningar. Idag hörde jag den slå en gång men först var jag inte säker på att jag hade hört rätt. Sedan gick vi ut och jobbade i trädgården för det var så fint väder efter lunch. Och då hörde jag kyrkklockan slå två slag. Och ja klockan var två. Sedan slog den ett slag vid halv 3, tre slag klockan 3 och ett slag klockan halv 4. Och nu hoppas jag att det kommer att fortsätta. För jag har saknat att ha en klocka som markerar tiden. Det gör byn lite mer levande, det känns tryggt.
För mig markerar klockringningen trygghet. Jag minns semesterresor när jag var yngre, i Österrike när vi kom till en byn och hörde kyrkklockorna ringa. Det kändes ro givande. Nu kanske det blir så även här i Frankrike, en klocka som ringer och markerar tiden, tiden som går fortare och fortare för varje dag.
Jag roas av bloggen lite nu o då,menblev fundersam om jag kan skriva nåt mer till Eva-Lotta för jag är en av dessa "Krattor som står stadigt lutade mot väggen"
SvaraRaderaKram Kerstin